Vanliga frågor om soc

Vad är soc?

Soc betyder socialtjänsten. Soc finns i varje kommun och de jobbar för att alla som bor i kommunen ska ha det bra. Om man inte har det kan man behöva stöd och hjälp från soc. Soc har ett särskilt viktigt ansvar för att barn och ungdomar ska ha det bra när de växer upp.

På socialtjänsten jobbar socialsekreterare. Deras jobb är att prata med familjer där det finns problem och föreslå olika sorters hjälp. Om en vuxen eller barn i en familj behöver hjälp av soc, är det ganska vanligt att de andra i familjen också behöver det.

Socialsekreterarna måste alltid lyssna på barnen för att det ska bli så bra som möjligt för dem.

Tar soc barn från sina familjer?

Att soc tar barn från familjer är något som både vuxna och barn kan vara oroliga för. Men i de allra flesta fallen får barn och föräldrar hjälp av soc utan att barnet behöver flytta.

Sen finns situationer när det inte är bäst för barnet att bo kvar hemma. Då kan soc föreslå att barnet bor någon annanstans en tid. Under den tiden kan föräldrarna få hjälp av soc för
att det ska bli bättre hemma.

Om föräldrarna och soc inte kan komma överens om att barnet ska flytta, kan soc tillsammans med en domstol i vissa fall bestämma det ändå. Men bara om de tror att barnet kan skadas av att bo kvar hemma.

Vad betyder LVU?

LVU är förkortning på en lag som heter Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Med hjälp av lagen har soc möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år.

Med stöd av LVU kan soc placera ett barn eller en ung person i till exempel ett familjehem mot barnets eller föräldrarnas vilja. Det här kan soc göra om man har det dåligt hemma i familjen. Eller om man gör saker som kan vara dåliga eller kan bli farliga för en själv. Efter att soc har beslutat är det domstolen som bestämmer om det är okej att barnet eller den unge placeras.

Den mesta hjälpen som soc erbjuder barn och föräldrar är frivillig och då behöver soc inte använda LVU.

Vad händer när soc får en orosanmälan?

När någon gör en orosanmälan tar socialtjänsten emot den och läser eller lyssnar på vad anmälaren är orolig för. Nästa steg för soc är att bestämma om oron är så allvarlig att de måste skydda barnet akut. Så kan det vara till exempel om anmälan innehåller information om att det finns våld hemma. Eller om barnet snabbt behöver komma bort från en farlig situation.

Men, för de allra flesta barn som kommer i kontakt med socialtjänsten handlar det inte om en akut eller farlig situation. Då är det vanliga att soc istället kontaktar barnet och föräldrarna för att prata om det som står i anmälan. De brukar också prata mer med den som gjorde anmälan.

För många barn och familjer slutar kontakten med socialtjänsten efter de här samtalen. Eller så startar soc något som kallas för en utredning så att man kan träffas och prata mer.

Varför blir man placerad?

Att man blir placerad som barn eller ungdom kan bero på olika saker. Men det är antingen för att det inte går att bo hemma, eller för att det inte är bra för en att göra det.

Man kan bli placerad för att soc och ens föräldrar, och man själv, tycker att det är den bästa lösningen. Då blir det en frivillig placering. Det är det allra vanligaste.

Men om man inte är överens kan soc och domstolen i vissa fall bestämma att barnet ska placeras ändå. När det händer blir man placerad antingen på grund av miljö eller sitt eget beteende.

Miljö betyder att det är något i hemmiljön som gör att man inte kan bo kvar. Det kan vara att man blir slagen eller utsatt för kränkande behandling, eller att ens föräldrar inte kan ta hand om en.

Om man blir placerad på grund av eget beteende handlar det om något som man själv gör som man behöver sluta med för att må bra. Det kan vara att man begår brott eller använder droger eller utsätter sig själv för farliga situationer.

Vilken hjälp kan man få från soc?

Det vanligaste är att familjen får prata med någon på soc. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att familjen ska må bra och det ska fungera bättre hemma.

Ibland kan föräldrar behöva hjälp för att alla i familjen ska må bättre. De kan till exempel behöva hjälp att sluta dricka alkohol eller få pengarna att räcka. Om det är mycket bråk hemma kan de behöva hjälp med det.

Barnet eller ungdomen kan också behöva hjälp för att må bättre eller sluta göra saker som är farliga eller olagliga. Man kan till exempel få samtalsstöd på soc, en kontaktperson som extra stöd på fritiden eller hjälp så att skolan fungerar.

För vissa barn blir det bättre om de får bo någon annanstans än hemma en tid. Det kallas att man blir placerad.

Vad gör soc i en utredning?

En utredning betyder att en socialsekreterare samlar in information om hur barnet har det för att kunna avgöra om barnet eller familjen behöver stöd. Utredningen handlar mest om vad barnet behöver för att må bra. Men eftersom vårdnadshavare är ansvariga för sina barn behöver den också handla om hur de vuxna mår och vad de behöver.

I utredningen kan soc behöva träffa barnet, både ensamt och tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare. De pratar också ofta med andra vuxna, till exempel skolan, om hur det fungerar där.

En del tycker att de på soc ställer mycket frågor. Men det gör de för att förstå och kunna komma med bra förslag på vad som kan hjälpa.

Du får också ställa frågor om du vill. Soc har ansvar för att du får information som är viktig för dig.

Kan jag vara anonym med soc?

Ja, du kan välja att vara anonym när du kontaktar soc. Du kan till exempel välja att dölja ditt telefonnummer på mobilen när du ringer. Eller skicka mejl från en mejladress som inte innehåller ditt namn.

Om du väljer att kontakta soc anonymt kan du beskriva hur du har det och vad som är jobbigt för dig. Du kan också ställa frågor och be om råd.

Om soc ska kunna hjälpa dig med mer än till exempel ett telefonsamtal eller mejl så behöver de veta vem du är.

Varför hör man bara dåligt om soc?

Det är svårt att veta. Men en person som pratar dåligt om soc kanske känner sig sårad, mår dåligt eller tycker att soc inte var bra på att hjälpa den personens familj.

I vissa allvarliga fall kan soc ha gått in och bestämt saker mot familjens vilja, och det kan kännas jobbigt.

Även om det blir bra för en familj är det inte säkert att de berättar att det var tack vare soc. Kanske för att det är pinsamt för vuxna att berätta att de fått hjälp, trots att det blev bättre.

Det är ett problem om man bara hör dåliga saker om soc. För det kan göra att barn och familjer inte söker det stöd och den hjälp de behöver.

Vad ska jag göra om jag mår dåligt när jag är placerad?

Alla kan må dåligt. Det kan handla om att man inte sover bra, är mycket deppig eller har ont någonstans i kroppen. Eller något annat.

Det kan vara svårt att själv veta vad det är som är fel. Ibland kan det vara något som går över av sig självt. Men i andra fall kan man behöva hjälp.

Därför är det viktigt att du pratar med de vuxna där du bor, eller med soc. Det är vanligt att man inte vet vad man ska säga eller hur. Men försök beskriva var du har ont, hur det känns och hur du mår. Då ska de vuxna se till att du får rätt hjälp. Kanske behöver du träffa kuratorn, läkaren, psykologen eller tandläkaren.

Det kan vara lite olika. Men man kan alltid ringa till kommunen där man bor och säga att man vill prata med socialtjänsten.

Om man vet vilken kommun man bor i, kan man söka på det namnet och socialtjänsten för att hitta ett telefonnummer eller en mejladress.

Det är ganska vanligt att barn som kommer i kontakt med soc först har pratat med någon annan vuxen. Till exempel någon som jobbar på Bris eller i skolan, eller en kompis förälder. Och sen kanske den personen har hjälpt till att kontakta soc.

Men man kan alltså ta kontakt med soc själv om man tror att man behöver hjälp och inte vet vem man ska prata med.

Om någon är orolig för att ett barn inte har det bra så kan den personen anmäla det till soc. Man kan till exempel skriva eller ringa till soc och berätta vilket barn det handlar om och varför man är orolig. Det här kallas att personen gör en orosanmälan.

Ofta brukar anmälningar handla om att föräldrarna kanske inte kan ta hand om barnet, eller att barnet gör farliga saker.

Alla kan göra en sådan här anmälan – det kan till exempel vara en kompis förälder eller en granne där man bor som är orolig. Men det vanligaste är att en anmälan kommer från någon som jobbar i skolan, hos polisen, i sjukvården. Eller någon annanstans där man möter barn ofta. De personerna har extra mycket ansvar för att säga till soc om barn inte har det bra. Det står i lagen att de genast måste göra en anmälan till soc om de är oroliga för ett barn.

Vem som bestämmer beror både på hur allvarlig situationen är och om soc och föräldrarna är överens om placeringen eller inte.

Det är de som arbetar hos soc som träffar barnet och föräldrarna och tillsammans med dem försöker beskriva hur barnet har det.

Om soc tänker att det inte är bäst för det här barnet att bo hemma, kan de föreslå för familjen att barnet ska bo nån annanstans under en tid. Om soc och föräldrarna är överens om det tar politiker i kommunen ett beslut om att barnet ska placeras.

Om föräldrarna och soc inte kommer överens kan soc, tillsammans med en domstol, i vissa fall bestämma att barnet ska placeras ändå.

Eftersom det är ett väldigt stort beslut att placera ett barn mot föräldrarnas vilja, får det bara göras om soc tror att barnet kan skadas av att bo kvar hemma. Och i de här fallen måste domstolen ta beslutet.

Det är alltid viktigt vad barnet vill och känner – det ska soc alltid försöka ta reda på. Men hur mycket man får vara med och bestämma beror till exempel på hur gammal man är och vad det handlar om.